Torsdag

Igår insåg jag att smaken försvunnit igen. Men denna gången är det nog inte pågrund av cancern, utan pågrund av min extrema förkyldning! 

Medan de andra lyckade på julmust höll jag mig till vatten. För för mig smakade det ju likadant..

Idag åkte Sofia och jag till sjukhuset i Malmö och gjorde blodprov. Men innan dess åt vi det svarta brödet! Smaken var tillbaka och brödet smakade väldigt gott!

Frågan är bara hur brödet kunde bli så mörkt? 

När vi satt och väntade på min tur på blodcentralen satt Pixie och lockade efter killar... Haha.

Mys på espressohouse! Längesen man drack chailatte, så idag var det dags!

Nille!

Underbara Nille! Nu ligger jag här i soffan och har gråten i halsen. Älskade du! 

"Du är min hjälte. Jenny"

Återigen, underbara vänner är det man behöver. Åh! Lycka!

Malmö

Framme i Malmö och Pixie och jag busar.

Givetvis förflyttade vi oss till jensens böfhus. 

Observera storleken på Sannes fanta!

Bra start på dagen, och dagen fortsätter! 

Onsdag

Idag styr kosan till Sofia! 

Åt frukost med mamsen och syster Anna. "Jaha, är hon hemma nu?" Tänker ni.

Nej, tyvärr inte, men då får man lösa det på annat sätt!

Idag är Sven i tidningen, och han ler som attan! Fina Sven!

Kärlek för livet

Nu ligger jag och längtar tills imorgon. Då åker jag till Sofia, underbara sofia!

Vi träffades i Strömstad, och jag är så glad att vi bara bestämde att ses när vi var hemma i nedre Sverige, och därefter har vi träffats så mycket det går. 

Att du åkte till mig på sjukhuset när du var höggravid är ett tecken på att vi ska hålla ihop!

Idag har jag umgåtts med mina barndomskompisar. Fast att vi nästan aldrig ses, så börjar vi alltid där vi slutade näst vi sågs. Är det något man vill prata om är det bara att ringa. Underbara vänner som alltid kommer finnas! 

+ resten av b-rudar!

Johanna och Nille, mina fina kristianstadkompisar. Johanna som jag älskat sen dag 1 i skolan i Kristianstad, fast att vi varit ovänner och låtsats att vi inte skall ses mer. 

Nille som älskar mustascher och ger underbara kramar! 

Min familj, mina släktingar. All kärlek till er som alltid funnits där för mig i alla lägen!

Miljoner kärlek till er! Jag vet att ni alltid finns där, ett samtal ifrån. 

Positiv energi, precis de jag behöver!

Blod

Lär ligger jag, tokförkyld, trött och hängig. Aptiten är sådär och jag äter mina näringsrika drycker. 

Efter att ha fått nytt blod brukar jag bli piggare, och det får vi mötas, för imorgon ska jag till Sofia! 

Nu måste jag hålla koll så jag inte får feber, för får jag det, måste jag ringa till läkaren. 

Det är höst och nästan alla är sjuka. Svårt att hålla sig frisk just nu. 

Mycket kläder, hålla sig varm. Det är de viktigaste! 

Tillsammans är vi starkast

Att få höra andras historier. Att få höra att en positiv inställning kan rädda liv.

Här sitter jag och gråter och alla känslor åker upp och ner. "Tillsammans mot cancer". Cancer är sjukdomen som Gud glömde. Men samtidigt har den lärt mig vad som är viktigt här i livet. Vad som man vill lägga kraft på, vad som får en att bli glad. Vad som får en att kämpa vidare. 

Det som har hänt mig från den 5 januari tills nu har gjort mig till en annan person. Jag accepterar inte allt.

Jag har börjat att säga ifrån.

Jag vill ta vara på all tid jag får

Jag vill umgås med mina vänner och familj så mycket jag kan.

Efter att ha blivit drabbad blir jag absolut glad att få läsa från läkaren att tumören fortfarande är borta, så blir jag alltid nervös så fort jag känner något annorlunda i kroppen. 

För några månader sen fick jag en innebrännare i armhålan. Ändå blir jag orolig, rädd att jag fått mer cancer.

3 dagar så var finnen i armhålan borta. Lättnad att känna det. Kunde andas ut.

Allt som händer mig, så fort något är annorlunda, blir jag så nervös att jag måste ringa läkaren och förklara hur det känns i kroppen.

Imorgon är det dags för mer blod i kroppen. Jag kommer bli piggare, gladare! 

Varenda dag är en kamp, men jag ska klara det! 

Tillsammans är vi starkast!

Tillsammans mot cancer

Ni missar väl inte tillsammans mot cancer? 

7:an är kanalen!

Måndag

 Då var det dags för mig att sätta sig på tåget och åka tillbaka till Blekinge. 

Jag har haft en underbar helg i götlaborg!

Vi har fixat bestick till Mats pub då hela fotografsligan skulle äta och hela puben var full!

Vi har tittat på skräckfilm på bio och ätit baconsnacks!

Mats, jag och Anna har gjort en skräckfilm. 

Vi har pärlat för ungcancer, och ni anar inte vilken lycka det är att kunna hjälpa den organistrationen som ger mig hopp om livet! 

Och framförallt, har jag varit trött har vi tagit det lugnt, och var jag pigg så åt vi asiatisk mat bland annat! 

Jag har haft en underbar helg, och nu ska jag hemåt och ladda inför nytt blod imorgon!

Söndag

Dagen började med att ställa om alla klockor. Tur att telefonerna ställer om sig själva, för jag kommer aldrig ihåg vilket man skulle göra. Ska den fram eller ska den bak?

Vi åkte in till stan och började pärla. 

Underbart att äntligen få hjälpa ungcancer! Så mycket som dom har gjort för mig. 

En härlig dag denna söndag!

Koncentrerade till Max

Karin hade med sig sin underbara Nelly !

10 band blev de från mig! Skoj!

Därefter gick vi och åt underbar asiatisk mat! Kunde inte blivit bättre!

Nom nom nom!

Imorgon är det dags för mig att åka hem. Skulle gärna stannat här, men sjukhuset kallar! Dags att få blod igen. 

Jag har haft en underbar helg här uppe, och jag längtar tills nästa gång jag åker upp hit! 

Lördag

Idag tillbringade vi dagen med en lugn förmiddag.

Scones

 De enda vi hade planerat var att vi skulle se annabelle på kvällen. 

Vi åkte till Mats jobb, och hela världen var där kändes det som. Så Anna och jag fick rycka in och fixa besticken till restaurangen. Skoj att göra det! Längesen man gjorde det nu! 

Helt fullt med folk! Och alla hade kameror 

Vi försökte ta en powernap, men det gick sådär. 

På kvällen gick vi till bion, och jag kan inte säg annat än att biograferna här är liiiiite större än bion i Olofström!

Läskig film, saker hände så plötsligt!

När vi kom hem ville Anna testa peruken, för hon ville se om vi var lika då! 

Haha, snygging!

Imorgon ska vi pärla armband för ungcancer! Äntligen ska jag få göra det!

Kärlek

Jag ligger här i sängen och funderar lite på livet. Det känns som om att jag jobbar på heltid, och de dagar jag är ledig har jag massor att göra. Jag är precis lika trött nu, som när jag jobbade mina 10 timmar varje dag i Strömstad. 

Sådär att man jobbar och inte tänker på annat. Jobb, mat, sömn. 

Likadant känns det nu. Fast att jag inte har något jobb att gå till, så går all energi till att bara leva. Och lyckas jag göra någonting är jag faktiskt ganska stolt över mig själv. 

Det är så svårt att förklara så att alla förstår. Och många har trott att jag alltid varit så frisk och att jag helt enkelt skulle klara av att städa, tvätta, laga mat, och bara fixa allt. 

Det är en fasad som jag skapat. Jag vill inte vara sjuk fast att kroppen skriker att den måste vila. 

Och kanske är det jag som fått flera att tro att jag mår bra. 

Hur som helst ska jag sluta med det. Jag ska inte lura andra, för det leder mig bara till att jag ligger i sängen i flera dagar för kroppen inte orkar. 

Det kommer bli mer fokus på mig. Hur mår jag? Hur mycket klarar jag av idag? 

Jag tror att det kommer få mig att bli frisk snabbare. 

Jag kommer tillbringa mina dagar med dom jag älskar och dom som helt och fullt förstår att jag inte alltid kommer vara den där pigga Jenny.

Det är dags för mig att gå höra positiva ord, härliga kramar, underbara samtal, och det vet jag att mina närmsta vänner och min familj kan göra! 

Ni ska veta att jag älskar er och att jag uppskattar att ni finns där! 

Fredag

Bra dag. Glad dag. Positiv dag. Pigg dag. 

Idag har jag haft en bra dag! Pigg och vaken. Tog en sväng till mamma och skrev ut massa text till sångerna jag hade tänkt sjunga på julafton.

Åkte därefter till kyrkan i kyrkhult och träffade Maj, och vi sjöng igenom låtarna snabbt och lätt. 

Det känns som om Maj och jag alltid funkat ihop. Vi behöver aldrig öva mer än 2 gånger för att vara redo för att spela för folk. 

Musik är en underbar medicin. Det hjälper mig att gråta om jag vill göra det, det hjälper mig att skratta om jag känner för det. Och framförallt, det får mig att känna lugn. 

Vare sig jag spelar själv eller lyssnar på andra, kommer de alltid hjälpa mig att kämpa vidare, helt och fullt. 

Tänk positivt, det kommer du långt med!

Kan man göra annat än att helt och fullt njuta? 

Söndag

Min mobil är full på bilder så kan inte ta fler... Och utan bilder känns ju bloggen trist. 

Nåja. Igår var det kalas! 100-årigt! Inte dåligt (yes, rimmar)

Jag som håller på mitt i min behandling satt i början på veckan på sjukan och fixade ett medley till kalaset som Patrik och jag skulle köra. 

Artister, årtal, prat. Allt skulle fixas, och jag som tycker sånt är så roligt njöt verkligen över att ha något att hitta på liggandes i sängen i Lund. 

Vi hann öva 2 gånger, och jävlar va bra de va! Vi höll koll på allt och musiken var grym! 

Tyvärr blev de inte riktigt lyckat på festen, men Patrik och jag vet iaf hur det hade kunnat låta! 

Jag blir givetvis besviken, för jag vill alltid ge de bästa jag kan! Det funkade inte så igår. 

Nåja. Nu ska jag vara tyst och vänta till julafton istället. Jag hade tänkt sjunga i kyrkhults kyrka på julaftonnämöigen, planera det vet jag! 

Idag ska jag försöka ha en redig söndag och sova länge, ta det lugnt och förhoppningsvis träffa syrran! 

.....  Tål inte plåstret .....

Mot Lund.

Innan vi begav oss till Lund tog Sofia fram rakmaskinen och vi skrattade ganska högt när vi lekte med mina lockar!

Mina fina lockar! Mest i mitten 😂

Sofia var busig

Så skönt att känna på måste jag säga!

- jaha, och varför rakade du av håret Jenny?!

Jo, för att många har berättat för mig att de första håret som kom är nästan alltid tunt och som bebishår när man har gjort strålning. Mitt blev såklart så, och därför bestämde vi oss för att raka av de! 

Troligtvis kommer de nya håret som kommer ut bli dom det blev innan jag började med strålningen. 

Därefter åkte vi till emporia, och hm, vad gjorde vi där...

MAAAAAAAAAAAAT!!!

Till och med Pixie åt! Åh! Hon, jag och Sofia kommer hänga där hela våra liv! Mums fillibabba!!

Pixie tyckte till och med att menyn var god...! Hahahaha....

Och hur tråkigt och ledsamt de kan vara här på sjukhuset, så blir det alltid annorlunda när man hänger med de underbara människorna! 

(Observera att Pixie rockar)

Kärlek!

Mot Skåne

De sista dagarna. De bästa dagarna. Den där känslan när allt är tillbaka. Humöret på topp, sugen på att motionera, träffa vänner och bara ge alla den kärlek till dom man älskar mest. 

Jag längtar tills dagen kommer då jag är färdig med detta, att slippa åka till Lund hela tiden och att börja planera livet. 

Samtidigt är jag rädd. Jag blir alltid rädd när jag känner något annorlunda på kroppen. "Hoppas inte det är en tumör "

Och att få tillbaka orken att åka till jobbet varje dag. Hur gjorde man förut? 

Jag längtar tills jag har hittat ett jobb där jag kan trivas, och därefter börja med pluggandet som jag så gärna vill!

Längtar tills jag kan läsa utan att störas av ljud eller röster. Har svårt med koncentrationen. 

Jag hoppas att jag är där snart, så livet kan börja igen och att helvetet aldrig kommer tillbaka! 

Fredag

Underbar dag idag! 

För de första gjorde jag blodprov. Jag känner personalen där, alltid samma personer.

I receptionen satt den där härliga kvinnan som jaga aldrig kan namnet på. Hon sa att hon var tvungen att kolla två gånger innan hon insåg att det var jag framför henne. 

Idag hade jag den blonda peruken och eftersom jag skulle träffa Sofia hade jag sminkat mig lite extra bara för att jag ville vara fin! 

"Jag kan inte säga annat än att du ser fantastisk ut Jenny! "

Jag satte mig på stolen när det var min tur och då kom kvinnan med ett underbart armband. " Det tycker jag att du ska ha!"

Svårt att ta en bild som gör armbandet rättvisa, men det är jättefint!

Kvinnan pysslar med att göra smycken. 

Dom är fantastiska, all personal på blodprovstagningen! 

Därefter var harasjömåla i fokus. Ska jag bara ärlig har jag ingen koll på hur man tar sig dit, så jag körde fram och tillbaka och hit och dit, och lyckades äntligen hitta en karta, och där såg jag att jag helt är på fel håll.

Tillslut hittade jag en springande Sofia! Tack och lov! 

Mys hela dagen! 

Hemma nu, och jag tänker faktiskt bara ta de lugnt.

Lycka

Känslan när man hittar det man letat efter i flera månader! 

Alla mina bilder har varit borta ett tag, men idag, kom dom helst enkelt fram! Lycka! Minst sagt!!!

Onsdag

Idag hjälpte jag mamma att hämta hennes nya bil, en redig snygging som passar mamma! 

Hon är nöjd, den passade verkligen henne.

Mamma bjöd på god mat, och nu ligger jag hemma och kommer nog stanna i sängen idag.