Kärlek

Jag ligger här i sängen och funderar lite på livet. Det känns som om att jag jobbar på heltid, och de dagar jag är ledig har jag massor att göra. Jag är precis lika trött nu, som när jag jobbade mina 10 timmar varje dag i Strömstad. 

Sådär att man jobbar och inte tänker på annat. Jobb, mat, sömn. 

Likadant känns det nu. Fast att jag inte har något jobb att gå till, så går all energi till att bara leva. Och lyckas jag göra någonting är jag faktiskt ganska stolt över mig själv. 

Det är så svårt att förklara så att alla förstår. Och många har trott att jag alltid varit så frisk och att jag helt enkelt skulle klara av att städa, tvätta, laga mat, och bara fixa allt. 

Det är en fasad som jag skapat. Jag vill inte vara sjuk fast att kroppen skriker att den måste vila. 

Och kanske är det jag som fått flera att tro att jag mår bra. 

Hur som helst ska jag sluta med det. Jag ska inte lura andra, för det leder mig bara till att jag ligger i sängen i flera dagar för kroppen inte orkar. 

Det kommer bli mer fokus på mig. Hur mår jag? Hur mycket klarar jag av idag? 

Jag tror att det kommer få mig att bli frisk snabbare. 

Jag kommer tillbringa mina dagar med dom jag älskar och dom som helt och fullt förstår att jag inte alltid kommer vara den där pigga Jenny.

Det är dags för mig att gå höra positiva ord, härliga kramar, underbara samtal, och det vet jag att mina närmsta vänner och min familj kan göra! 

Ni ska veta att jag älskar er och att jag uppskattar att ni finns där!