Tillsammans är vi starkast

Att få höra andras historier. Att få höra att en positiv inställning kan rädda liv.

Här sitter jag och gråter och alla känslor åker upp och ner. "Tillsammans mot cancer". Cancer är sjukdomen som Gud glömde. Men samtidigt har den lärt mig vad som är viktigt här i livet. Vad som man vill lägga kraft på, vad som får en att bli glad. Vad som får en att kämpa vidare. 

Det som har hänt mig från den 5 januari tills nu har gjort mig till en annan person. Jag accepterar inte allt.

Jag har börjat att säga ifrån.

Jag vill ta vara på all tid jag får

Jag vill umgås med mina vänner och familj så mycket jag kan.

Efter att ha blivit drabbad blir jag absolut glad att få läsa från läkaren att tumören fortfarande är borta, så blir jag alltid nervös så fort jag känner något annorlunda i kroppen. 

För några månader sen fick jag en innebrännare i armhålan. Ändå blir jag orolig, rädd att jag fått mer cancer.

3 dagar så var finnen i armhålan borta. Lättnad att känna det. Kunde andas ut.

Allt som händer mig, så fort något är annorlunda, blir jag så nervös att jag måste ringa läkaren och förklara hur det känns i kroppen.

Imorgon är det dags för mer blod i kroppen. Jag kommer bli piggare, gladare! 

Varenda dag är en kamp, men jag ska klara det! 

Tillsammans är vi starkast!