Inte bara det att vi i Nyans spelar som gudar och är allmänt grymma, utan att jag från det att jag kom hem från Olofström och till att jag slöt ögonen, var jag i ett såkallat "stumläge".
Jag visste inte vad jag skulle tänka, vad jag skulle säga.
Chocktillstånd.
Ni som läst gårdagens inlägg förstår vad jag pratar om.
Det är svårt att inse att något som alltid funnits, inte längre finns.
Idag måste jag iaf ta mig i kragen.
Om en timme ska jag ta mig till jacob, och spela med Nyans igen.
Jag gillar läget.
Ikväll ska jag till Olofström och titta på Nöjeskompaniet!
Senare kommer kanske oskar som ett brev på posten, och på tal om det, måste jag ringa sjukhuset och vaktmästaren.
söt bild på kissebarnen hemma hos pappa
Hejhåå
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar