femte februari

Eosvecka, dag fyra

jag måste sluta tro på det jag drömmer, jag mår inte bra av det

Ett vitt täcke låg över marken när jag vaknade, himla skumt.
äntligen fick jag sova lite längre, till 07.30, och det var verkligen behövligt!
Åkte till skolan och gick till M-huset. det tog ett tag innan alla i gruppen kommit, men när vi alla tillslut var samlade blev vi tillsagda att vi inte kunde ha vårat hemklassrum, tydligen var det bara tills onsdag som vi kunde använda det rummet.
C4 skolan har en viss svaghet att informera eleverna om vad det är som gäller.
Beslöt oss för att gå och äta istället, och sen gå till barbacka och öva där.
När vi väl var på barbacka kom Feffs på att hon glömt skivorna i Rockrummet igår och hon och Therese begav sig dit.
Vi andra försökte så gott vi kunde med att gå igenom pjäsen, men eftersom att Feffs är huvudperson blev det lite rörigt, men Agnes fixade det bra att vara två ersoner samtidigt måste jag säga!
Feffs kom tillbaka och vi körde igenom det igen.
Några få ändringar och sen kände vi oss rätt klara inför det riktiga genrepet!
Feffs och Johanna blev sminkade och under tiden hittade vi nya bord och stolar till showen.
Genrepet startade med att Sofie ( Teaterläraren) skälde och sa att vi tog förlångt tid på oss, och att vi endast hade en kvart på oss att gå igenom allt.
Just då kändes det hemskt.
Men vi började och mitt byte mellan gangster och slagerkvinna gick sådär, eftersom jag inte hann testa klänningen innan vi började, glömde jag ta ut den och jag fick smyga ut och hämta den. Låter lättare än det var, eftersom jag först inte kom ut till garderoben, och sen inte kom in igen när det var dags att stå på scen pågrund utav den dumma tygsaken som hänger över väggen. Ett klassiskt problem, men jag kom ur det trotsallt!
Sofie satt och asgarvade genom hela föreställningen och ingen av oss trodde att det var sant!
I slutet sa hon :" Shit vilket framsteg ni har gjort! Ni har ju verkligen lyckats att göra en komedi! Jag har suttit här och skrattat så mycket att sminket rinner!! "
Och när hon sen sa : " Att du står och kollar över publiken med en hög blick, du är en stjärna till 10!" Det är en komplimang man verkligen tar åt sig, när en surtant som hon som bara klagar hela tiden och är allmänt sur hela tiden, säger något sånt, så menar hon det verkligen!
Vi var så himla glada när vi kom ut därifrån, vi har verkligen lyckats!
De andra stack och fikade efteråt, men eftersom jag ville komma hem, hann jag inte följa med, utan åkte med tåget 15,46. Det är riktigt tidigt!
Dessutom var det tacos på gång när jag kom hem, något jag varit sugen på hela dagen!
what a day!

Nu ska jag sätta mig och tragga walking on sunshine, för den satt ju inte idag precis...

Tänker på dig.