och idag kunde jag givetvis inte bara ligga i sängen, utan upp tidigt, 07.15 kom taxin och sitter nu i Lund. Sov hela vägen hit, och nu sitter jag och äter en fralla som man får gratis om man åker ekoxe-taxin.
Sista behandlingen innan en månads uppehåll! Skönt.
Jag längtar tills detta är över. Jag är så fruktansvärt trött på detta. Jag längtar efter att få vara människa och gå till jobbet, jag längtar efter att jag får gå till kompisars fester och slippa vara trött kl 21.00 på kvällen.
Jag längtar tills jag kan läsa ordentligt igen.
Jag längtar tills mitt minne fungerar igen.
Jag längtar tills livet är som vanligt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar