Söndagsmorgon

Ojojjoj, ja nu har jag minsann lagt bloggandet på hyllan igen, det har ju faktiskt hänt en del sen sist!


dagen efter jag skrev inlägget om norrmännen, så skedde det fruktansvärda.
Att bo bara mil ifrån Norge gör att man upplever det hela på ett helt annat sätt.
Under den dagen stod de flesta framför tv-apparaterna i baren och bara grät.
När hela folksamlingen kom tänkte, " oj, idag var folk törstiga", men sen insåg jag att något inte stod rätt till.
Det blev en lugn kväll i resturangen del kvällen, och både gäster och personal tog det lugnt. Vi alla var väldigt upprymda om vad som hade hänt.
Morgonen därpå, jobbade jag frukost och först då fick jag saker och ting rätt för mig vad som hade hänt. Vi har ju ingen tv eller tidning här i hyddan, så man får passa på att uppdatera sig på jobbet!
Jag blev äcklad, jag kan inte förstå att en människa kan få för sig att göra en sån här sak. Det finns så mycket jag inte förstår.
Den morgonen blev också väldigt lugn, men vi fick ringa efter extra tidningsleverans för alla ville ha med sig tidningarna hem.
Jag ryser fortfarande när jag tänker på det!

Några dagar efter detta kom mamma, farmor och farfar. Det var fantastiskt att få lite besök!
Jag kan inte förklara hur mycket jag saknar allt där hemma, och hur lite jag i många lägen vill vara här just nu.
Det är en underbar stad, strömstad, men att tillbringa de tre sommarmånaderna här, utan att vara omringad av de människorna man känner mest för, känns inte alls kul.
Det skulle faktiskt vara skönt att få åka hem imorgon.

En månad kvar jobb här på hotellet, sen får vi se vart resan bär av.
Först och främst ska jag iaf hem och hälsa på alla underbara människor som jag under tiden här har förstått betyder så sjukt mycket för mig!

Nu hade jag tänkt lägga mig ute i sommarvärmen och steka några timmar innan det är dags för jobb igen.
PÖSS