"alla barnen fick spela fotboll på österäng, utan Jenny, för hon var svensk"

Känner ett visst lugnt i kroppen just nu, som om jag känner att allt löser sig.
En riktig lättnad är vad det är, och jag vill inte göra annat än att följa detta lugn till framgång.

Lägenheten är tom, och imorgon är det dags för målning. Det har säkert ett visst finger med i spelet så att jag känner att allt faktiskt löser sig.

Dessutom har jag skrivit en sammanfattning om barocken, och ska precis börja med klassicismen.
Det går framåt med skolan, och jag tänker inte klaga denna veckan.

Syster Anna rör sig närmare oss hela tiden, så förhoppningsvis får jag träffa henne sant!

Somsagt, bättre kan inte livet bli.