Cytostatika

Inte för att vara sån, men det är faktiskt roligt att komma tillbaka till sjukhuset i Lund. Alla känner igen mig, säger " åh hej Jenny, hur är det med dig?" När jag möter sjuksköterskor eller läkare som jobbat med mig. Det är jätteskönt att dom känner igen mig, och att dom är så trevliga! 

Lunds sjukhus är det bästa efter allt som hänt mig, så är det bara.

Mötet med cytostatikan gick bra och nästa vecka börjar allt. 1 dag i 3 veckor skall jag vara i Lund, därefter blir det uppehåll i 3 veckor, och så börjar proceduren om igen. Planen är att det ska hållas på ett år, men vi som är "äldre" klarar oftast inte av att hålla på så länge. Barn klarar det bättre, tydligen.

Dom sa även att i framtiden kanske att jag känner att jag orkar med jobb, men att jag fortfarande kommer vara helt sjukskriven ett tag framöver. 

Liljas finns ju inte mer så jag har inget jobb att gå tillbaka till. Men är det någon firma som behöver en härlig tjej någon timme i veckan är så jag bara glad över att få hjälpa till. Det hade betytt mycket, att ha någonstans att gå till. Så bara tjoa till isåfall.

Vi får hålla alla tummar och tår att detta kommer gå vägen, och att jag håller samma lycka och glädje som jag haft förut detta året. 

Ni hänger väl med mig?