Med en positivare syn på livet

Jag vet att jag har oroat släkten där hemma med mitt uttalande " Nu tar jag livet av mig, hejdå". Jag förstår att ni varit oroliga, och det var klumpigt av mig att formulera mig så, men jag var verkligen trött på allt och ett stort berg av jobbiga grejer fick ett utbrott och då exploderade jag.

Vilket fall som helst, har jag uppskattat alla fina och positiva tankar ni gett mig.

Mina batterier har laddats under en hel helg med Oskar, och det var något jag verkligen behövde.
Dessutom fick jag en liten utflykt med Anna & Mats i torsdags då vi tog en sväng till Lund för att köpa glass, kort sagt.

Jag har en positivare inställning nu. Anna har ju trotsallt lyckats hur bra som helst, och kort och gott har vi samma utbildning i grund och botten. Saken är den att man måste hålla hoppet uppe och både öron och ögon öppna, annars flyger chansen förbi. Jag är redo för de kommande veckorna nu innan lovet.

På onsdag fyller jag arton år, och det kändes som det var igår jag fick mopeden uppkörande på uppfarten. Herregud vad tiden går!