"Sen en tid tillbaka har jag känt mig svag
Och försökt att vara nån till lags
Ja man kämpar för en plats som passar både här och där
Och snart har man glömt vem man är

Sen en tid tillbaka har jag tänkt såhär
Och insett att jag måste börja om
Ja jag har kämpat för en plats som passar både här och där
Men snart ska jag hitta den jag är"

Nu för tiden gör jag bara saker, har slutat tveka, slutat tänka igenom alla beslut sjuttioelva gånger. Vissa beslut ska helt enkelt bara göras, det är bara att köra!

Och snälla, tyck inte synd om dig själv hela livet, ägna inte ditt dyrbara liv till att få andra att tycka synd om dig. Man får må dåligt, man får tappa hoppet på livet. Men stanna aldrig där, på botten. Speciellt inte när du egentligen är så mycket högre men låter dig hållas på botten för att folk ska gång på gång tycka synd om dig.
Det vackra är att resa sig, besegra det onda. Man tröttnar på människor som aldrig tar tag i livet, ser upp till dom som mot alla odds ser på livet med ett leende och löser sina problem istället för att brytas ner av dom.
Likt en maskros som tränger sig upp ur asfalten.